Framtiden
Nu har vi forskat om Mozambique ett tag och i takt med att man får en bild av landet kommer tankarna om hur det kommer att se ut i framtiden rätt så naturligt.
Det första vi tänker på är skolan, det är ju nyckeln till allt det andra. De har satsat rätt hårt på utbildning ända sedan inbördeskrigets slut (vapnet på deras flagga står faktiskt för utbildning), även om den har sina brister. Språkproblemet, som vi skrivit om, är så omdebatterat att vi inte tror att regeringen kommer att ha någon annan utväg i framtiden än att utbilda lärare som talar lokala språk, att man kanske utbildar människor från byarna på landet. Utbildningen kommer antagligen fortsätta köras på portugisiska, men i så fall kan de lära sig portugisiska av lärare som talar deras eget språk.
Kvinnor hämtar vatten nära Maputo
Vad gäller jämställdhet så tror vi att regeringen kommer bli mer eller mindre tvingade att förbättra situationen med hjälp av lagar, av omvärlden. De får så mycket stöd och resurser utifrån att de inte har råd att vara för konservativa. Det kommer att gå långsamt, men framåt. Nu för tiden är det i västvärlden rätt ”populärt” att vara jämställt. Bra siffror ger internationell status. Men även om det skapas lagar så tror vi att det på något sätt också måste komma inifrån, det är de som ska förändras som måste inse vikten av att göra det. Typ.
Mozambique, Maputo
Journalistiken... ja det hör ju i hög grad ihop med utbildningen. Om det går med skolan som vi förutspått så kommer fler bli utbildade och det är ett steg för journalistiken. Det är ju en fördel för Journalistiken ifall fler än hälften av befolkningen kan läsa. Blir hälften av landets befolkning inte utbildad går hälften av landets begåvning till spillo, och det är ju inte så bra. Vi tror dock att det kommer ta ett tag för Mozambique att få någon granskande journalistik. För då krävs att engagemanget ökar för politiken och vad regeringen egentligen håller på med. Just nu finns det andra högre prioriteringar. Vi tror att kravet på insikt kommer naturligt när fler blir utbildade. Journalistiken måste komma med kraven.
Nyligen har många länder haft uppror i Nordafrika, Tunisien och Egypten bland annat. Men vi tror inte att oroligheterna som bränner häcken av diktatorer och regeringar runt om i Afrika kommer att nå Mozambique, De har rätt så nyligen haft protester i samband med höjda matpriser. Men de saknar en utbildad elit som kan strukturera upp och ifrågasätta.
Jupp så då var vår spaning färdig :D
//Molle och Moa
Mozambique idag; Del 2/2
Hej!, det här inlägget kommer handla om regeringen, presidenten, arbeten, korrupthet och journalistiken i Mozambique. Enjoy!
Regering = land?
Om du skulle fråga en mocambican varför Frelimo lett landet ända sen befrielsen 1975 så skulle hon nog antagligen svara att det vore otacksamt att ifrågasätta befriarna. Att välja bort dem vore ännu mer otänkbart med tanke på att de ses som själva mozambique eller snarare vad mozambique är idag. Det är ett stort problem i landet, ingen ifrågasätter. För om man ifrågasätter regeringen är det som att vara illojal mot landet. Om inte folket ifrågasätter regeringen blir det inte svårt att agera korrupt. 
Mozambiques huvudstad Maputo
Till exempel har Frelimo har svårt att skilja på myndigheternas pengar och själva partiets pengar, det kan ju bli ett problem ifall partiet åker ut och kampanjar för de pengar de får in i skatt. Det är ju som om moderayterna skulle använda de pengar som skulle gått till trafikbudgeten till att bjuda alla unga på McDonalds.
Vi tycker att Frelimos politik i på många sätt är alldelens för kortsiktig. Det finns många nyhetsartiklar som berättar om kravaller på gatorna p.g.a. för höga priser på mat respektive bensin. Ett av dem krävde i september förra året flera döda och ännu fler skadade. Upploppen har kommit med kanske ett eller två års mellanrum och efter varje tillfälla har priserna på varorna sänkts och tillfälligt fryst i några månader. Det håller ju inte i längden! Liksom vad sänder det för signal till folket? Att om de tar till våld lyssnar regeringen och förbättrar tillfälligt situationen? Hela landet skulle må bra av att regeringen fattade långsiktiga beslut.
Presidenten
Han har varit med i Frelimo i 34 år och ses som en landsfader. Här är ett kort avsnitt om Mozambiques president.
Gubben i fråga heter Armando Guebuza. En gubbe som i hög grad utnyttnjar sin post, lite av en Silvio Berlusconi utan pervers läggning. Men i likhet med honom har han privata investeringar i bolag som han ser till att regeringen gynnar, telefonbolag i huvudsak. Han försöker hålla sitt anseende som landfader uppe, även om månge kanske inte anser att han gör något för fattigdomen eller ekonomin. Många vet nog att hans privata buissnes ofta styr hans beslut.
Ett porträtt av Presidenten Armando Guebuza
som hänger på Mozambiques flygplats
Landet är en demokrati, mer eller mindre fungerande, och yttrandefriheten verkar vara okej gällande Guebuza. Vi har inte hittat någon information om att det skulle vara straffbart att baktala eller ifrågasätta honom. Folk säger i princip vad de vill, även om många vet att hålla tand för tunga på arbetet.
Journalistik
När man pratar om landets journalistik och yttrandefrihet är det viktigt att komma ihåg att Moçambique inte har någon stark tradition av granskande medier, på samma sätt som vi har i Sverige. Det är inte så att det är förbjudet, men det är lite samma sak igen: det är ohövligt att ifrågasätta befriarna. Och en annan faktor kan ju vara att få har råd med TV, och 50 % är analfabeter. Många har fullt upp att klara sig själva, de har inte samma fritid och få tar sig tid att sätta sig in i politiken, mer än vilket parti som styr.
Journalistiken är ändå relativt oberoende, den har dessutom förbättrats och det kommer fler och fler fristående tidningar. Vi tror att det skulle vara bra med en första granskande artikel, för att så att säga få ett startskott.
Gratistidning i Mozambique
Nu är nutiden klar och i nästa inlägg kommer vi skriva mer om framtiden.
Tack och hej!
/ Moa och Molle
Mozambique idag; Del 1/2
I det här inlägget berättar vi om läget idag, och varför de inte tar sig ur fattigdomen. Till det finns många faktorer, så vi delar upp det i två delar för att kunna få med allting.
Skola och utbildning
Mozambique har sedan innbördeskrigets slut 1992 satsat mycket på skola och utbildning. De har fått mycket bistånd från bland annat Världsbanken och en högre utbildad befolkning är nödväntigt för att kunna ta sig vidare ekonomiskt. Ändå funkar utbildningen dåligt och majoriteten av folket är fortfarande analfabeter.
Moa utanför en mocambicansk skola i huvudstaden Maputo
I Mozambique talas som sagt mer än ett 20-tal olika språk men efter självständigheten 1975 valde man att ha Portugisiska som offentligt språk för att inte favorisera en speciell stam, det här trots att mindre än en tredjedel faktiskt kunde tala språket. All Utbildning förs på Portugisiska och de flesta lärarna kan bara tala det språket. Det här orsakar såklart brist på kommunikation och gör att väldigt många elever tappar motivarion och slutar skolan alldelles för tidigt. Ingen bryr sig om ifall de slutför de 7 obligatoriska skolåren. Det är precis som att vi skulle komma till skolan som 7:åringar och få all undervisning på finska från lärare som inte kan svenska. Om våra föräldrar dessutom var analfabeter som inte kunde ett ord på finska skulle skolan antagligen inte motivera oss så mycket.
Flickor har också rätt att gå i skolan, enligt lag lika mycket som pojkar, enligt norm och kultur inte alls. Det finns knappt några kvinnliga lärare att uppmuntra flickorna och vara förebilder. Till skillnad från Sverige, här har vi nästan inga manliga lärare, kanske skulle det behövas för att motivera killar mer? Flickorna uppmuntras inte heller av sin familj, istället tas de ofta ur skolan för att hjälpa till som billig arbetskraft i hemmet. Ett annat problem för flickor i Mozambique är att de löper stor risk att bli sexuellt uttnytjade av lärare för att få ut sina betyg . Detta leder till att många lätt blir hiv-smittade eller hoppar av skolan p.g.a gravidetet.
För att länder ska kunna utvecklas krävs det utbildad befolkning som kan skapa t.ex. företag som ger arbeten, det krävs även att människor kan komma på lösningar för att kunna mordernisera landet. I mozambiques fall där regeringen är korrupt krävs det även att man ska kunna ifrågasätta makthavarna och besluten som tas.
En by precis utanför staden Maputo
Kvinnor i politiken, Hiv-smitta och hög dödlighet
Så som vi redan har nämnt har kvinnorna en förtryckt roll ute i samhället. Däremot blev vi rätt förvånade över det stora inflytandet dem har över politiken, 17% är en relativt stor siffra om man kollar på ett u-land i Afrika.
För kvinnor som inte är politiker i Mozambique är arbetslivet begränsat, det är antingen barnflicka, städerska, jobba hemma, jordbruket eller att vara prostituerad. Mozambique har en väldigt hög andel prostituerade och det leder självklart till ökad hiv-smitta, 5 % av befolkningen är hiv.smittade. Det finns medicin för men den är ofta för dyr och många vet inte heller att de bär på smittan förns dem blir drabbade fysiskt. Dessutom har medicin bieffkter de första måndaderna och det leder till att många slutar ta medicinen innan den har börjat verka på allvar. I mozambique bär 90.000 barn under 15 på hiv-smittan.
Hiv-smittan är en anledning till den stora dödligheten i Mozambique, medellivslängden är inte mer än 36 år och Dödlighet är ett problem i Mozambique.
Marknad i Maputo, en vanlig arbetsmiljö för många mocambicanska försäljare.
Källförteckning: http://www.unicef.org/mozambique/hiv_aids_2045.html Bilder: Moa
och resten av källorna i förra inlägget.
I nästa inlägg tar vi upp politik, regering, korrupthet osv. stay tuned // Moa och Molle
Den saknade källförteckningen
Kontakt med Sida
http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Mocambique/
http://www.ne.se/mocambique
http://en.wikipedia.org/wiki/FRELIMO
http://en.wikipedia.org/wiki/Mozambique
(Vi verfierade faktan från wikipedia)
Nationalencyklopedin (Boken)
Mozambique - Självständighet och Inbördeskrig
Självständighet
I mitten av 1900-talet hade Storbritannien och de flesta andra kolonisatörer lämnat ifrån sig sina kolonier i Afrika. På 60-talet började mocambicanerna bilda en frihetsrörelse och man undrade när Portugal skulle ta efter de andra Europeiska länderna. Diktatorn i Portugal blev orolig att det skulle ske en revolt och de började förbjuda saker som kartor, för att mocanbicanerna inte skulle se sig som ett land, utan bara som en koloni. Runt den tiden var det väldigt oroligt, inte bara i Moçambique utan också i Portugal där man var missnöjd med diktaturen.
Glada Mocambicaner i paradtåg efter självständigheten 1975
Frihetsrörelsen Frelimo
Frihetsrörelsen, som kallade sig FRELIMO, Frente de Libertação de Moçambique ”Liberala rörelsen i Moçambique”, växte med tiden. Den var som de flesta andra liknande rörelser kommunistisk, och inte alls liberal. Den bildades med hjälp av grannlandet Tanzania, som då precis blivit självständigt från Storbritannien. I 15 år var läget rätt instabilt. Men då gjorde Portugals befolkning revolt och störtade diktaturen och diktatorn Caetano. Med en försvagad regering kunde Frelimo göra en relativt fredlig revolution.
Frelimos flagga
1975 kunde äntligen Moçambique kalla sig för ett själständigt land. Men problemen var långt ifrån över. I Sydafrika, som fortfarande var en brittisk koloni, såg man inte med glädje på Moçambiques nya marxist-leninistiska regering. I Europa på den tiden var inte kommunisterna så jättepopulära. Sydafrika bildade då en egen gerillarörelse i Moçambique och stötte den både militärt och ekonomiskt. Den kallades RENAMO ”Moçambiques nationella motstånd”. Moçambique blev fritt men var inofficiellt en diktatur. Det var inte så konstigt eftersom de inte haft någon tradition med partier. Frelimo var inte ett parti, det var regeringen, de var befriarna.
Inbördeskrig
Men inbördeskriget bröt ut mellan de två rörelserna vilket var betydligt mer blodigt än frihetskriget. Moçambique var ett väldigt fattigt land innan, men kriget hindrade dem från att ta sig ur fattigdomen och fn att bygga upp landet igen. Inbördeskriget sänkte det till botten. De hade inte haft råd att genomföra nödvändiga reformer. Många olika organisationer försökte nå fram och 1992 lyckades FN förhandla fram ett fredsavtal mellan parterna: Sydafrika avslutar sitt militära stöd till Renamo och Frelimo blev liberalare när det gällde Renamo. 3 år tidigare hade Frelimo gett up sin marxist-leninistiska ideologi och två år innan hade det uppnått ett flerpartisystem även om det första demokratiska valet inte kom att utspela sig förrän 2004. Då vann Frelimo med lite mer än hälften och fyra år senare vann dem igen med ca 74 %.
FNs fredsstyrkor i Mozambique
Frelimos rykte som befrielseparti har gett det ett försprång och fungerat lite som en skärm för korruptheten de senaste åren.
Det här är alltså bakgrunden till Moçambiques situation. Vi kommer att ta upp konsekvenser och samband i nästa inlägg :D
Mozambique blir en koloni
Innan Moçambique blev en koloni var det inte riktigt ett land utan ett område med olika stammar och folkslag. Innan Européerna delade upp Afrika emellan sig hade Moçambique en helt annan form och storlek, det var betydligt mindre och gränserna ändrades allt eftersom stammarna krigade och vann mark. De folk som emigrerade till Moçambique kom från de områden som idag är Zimbabwe och Zambia, vandrande längst Zambezifloden som rinner igenom Västafrika, Moçambique och ut i Indiska oceanen.
Mynt från "Kolonin Mozambique"
Moçambique blev en koloni i början av 1600-talet och det gjorde dem till en av de första i Afrika att tvingas lyda européerna som ansågs sig ha rätt som överlägsna erövrare. Men Portugiserna var inte de första att handla med hjälp av Moçambique. När de gjorde sin första resa runt Godahoppsudden för att ”upptäcka” Västafrika bodde redan både araber och swahilier på öar och längst kusterna. Redan då såldes många Mozambikanska krigsfångar som slavar av hövdingar som bodde längre in i landet. Det fanns utvecklade handelshamnar och byar men tyvärr hade man inte förutsättningar att göra dem starka, så nästan ingenting finns kvar idag.
Man koloniserar inte ett land över en natt. Portugiserna var i Moçambique och bedrev handel i 100 år innan det blev en koloni under totalt portugisiskt styre. Det finns inte mycket information om hur de styrde Moçambique på allmänna sidor, vilket oftast brukar betyda att de inte styrdes särkilt bra. Säkert är i alla fall att som kolonisatörer sög portugiserna ut Moçambique och tjänade pengar på dess resurser och befolkning utan att låta pengarna stanna där. Senare under 1900-talet byggde portugiserna upp Mozambique och i huvudstaden Maputo byggdes under 60-talet flera höga moderna hus. Höghusen står kvar idag men har inte samma skick eftersom att de inte har undanhållits sedan Portugal förlorade makten. Mocambicanerna själva behandlades dåligt och fick inte full tillgång till sitt eget land. De hade inskränkta rättigheter både som mocambicaner och som mörkhyade.
Lär känna Mozambique
Lite grundfakta:
Mozambique är ett land i västra afrika med lång kust och gränser till Tanzania, Sydafrika, Swaziland, Zimbabwe, Zambia och Malawi. Det är en av världens fattigaste länder och det var en portugisisk koloni från 1600-talet till alldeles nyligen. Den har en yta som nästan är dubbelt så stort som Sverige och ett invånarantal på mer än 20 miljoner. Idag är hälften av dem under 16. I Mozambique är det officella språket Portugisiska även om knappt hälften av befolkningen kan tala det. Istället finns det ett 20-tal olika språk som talas i olika områden. Det här är ett stort problem eftersom att det försvårar undervisningen och kommunikationen i landet. Namnet Mozambique sägs komma från en arabisk shejk vilket vittnar på att araberna hade stort inflytande i Mozambique back in the days.
Mer information om landet idag kommer finnas i våra inlägg om Mozambiques dåtid och nutid.
Mozambique kan stavas på två olika sätt, antingen Mozambique eller Moçambique så bli inte förrvirade om vi stavar på olika sätt.
Inledning
Vi har valt att göra en spaning om fattigdom och politiskt korrupthet och analysera och reflektera över hur länder hamnar i en sådan svacka. Vi använder oss av Mozambique eftersom att den har mycket av båda och dessutom en typisk ulands historía och är ett land som kämpar för att ta sig ur den ekonomiska krisen.
Vi kommer att ta upp landets historia, hur det hamnade där det är idag och vad som orsakade det? Hur ser landet ut nu, hur kommer det se ut i framtiden? Finns det ett sätt för mozambique att ta sig ur sin situation?
//MochMomM
(Moa och Moira om Mozambique)
